jennyzen

Jag känner att ett nervöst sammanbrott är nära, riktigt nära. Vi har haft det riktigt tufft ett tag här hemma o jag vet inte hur mycket mer jag orkar med. Det är dom här nätterna... I vanliga fall vaknar Lova ett par ggr per natt, vilket är ok medans Saga vaknar varannan timme eller så. Ibland räcker det att man stoppar i nappflaskan i munnen på dom så somnar dom om, ibland är det lite buffningar på rumpan, vyssande o killande på ryggen som behövs men ibland vaknar dom mitt i natten o är pigga! Det ska lekas, luggas i hår, rullas runt o bråkas... Då kan man hålla sig för skratt kan jag lova. Men allt det här har ändå inte känts allt för farligt. Tills i början av den här veckan... Då började tjejerna vakna var TJUGONDE minut! Du hann trösta o natta en, lägga dig igen o knappt blunda innan nästa började gråta. Jag o Pontus hjälps åt så gott vi kan men situationen börjar kännas ohållbar... Jag går snart sönder! Vi har jättefina familjer som ställer upp som barnvakter så jag o Pontus får ta igen lite sömn men det är ju en kortsiktig lösning. Flickorna måste ju börja sova på nätterna! Tror nästan dom får flytta ut i gästrummet (ligger intill vårat) snart.. Om det är så att dom hör oss när vi vänder oss i sängen eller så. I gästrummet kan vi också ställa sängarna en bit i från varandra så kanske dom inte störs av den andra... Nått annat vet jag inte om vi kan göra. Känns som vi provat de mesta!

Förslag, någon?