I´m back!
Nu har jag varit hemma i några dagar o rutinerna har börjat infinna sig.
O det är faktiskt ganska så skönt.
Visst är det många dagar mitt hjärta längtar tillbaka till varma, vackra indien.
Jag saknar att ha vännerna i rummet intill, att veta att det bara är att krypa ner i en säng o prata av sig lite.
Men som tur är har jag ju mina flicks här hemma :)
Om jag för några månader sen skulle blicka fram till idag skulle jag nog inte tro mig själv.
I 2 veckor har jag haft ett leende på läpparna o det har inte gett med sig än.
Att göra den här resan har gett mig så mycket, på så många olika sätt!
När jag åkte till Indien hade jag bara träffat gänget 2 gånger, dom kände inte mig, dom visste inte vad jag gått igenom eller vad jag inombords kämpade med.
Jag hade inget som påminde om hemifrån eller vem jag varit.
Jag fick lov att börja om, fick lov att vara mig själv.
O det är nog det bästa som hade kunat hända!
Jag hittade mig själv igen.
Det har tagit sin lilla tid att minnas vem jag varit o vem jag faktiskt vill vara.
Men nu vet jag...
Jag vill vara Jenny med leendet på läpparna, jag vill vara Jenny som tror gott om alla så jag är på gränsen till naiv, jag vill vara Jenny som tar en dag i taget o lever den dagen fullt ut.
Jag vill vara mig igen.
O det tänker jag bli :)
Kram till er alla.
O det är faktiskt ganska så skönt.
Visst är det många dagar mitt hjärta längtar tillbaka till varma, vackra indien.
Jag saknar att ha vännerna i rummet intill, att veta att det bara är att krypa ner i en säng o prata av sig lite.
Men som tur är har jag ju mina flicks här hemma :)
Om jag för några månader sen skulle blicka fram till idag skulle jag nog inte tro mig själv.
I 2 veckor har jag haft ett leende på läpparna o det har inte gett med sig än.
Att göra den här resan har gett mig så mycket, på så många olika sätt!
När jag åkte till Indien hade jag bara träffat gänget 2 gånger, dom kände inte mig, dom visste inte vad jag gått igenom eller vad jag inombords kämpade med.
Jag hade inget som påminde om hemifrån eller vem jag varit.
Jag fick lov att börja om, fick lov att vara mig själv.
O det är nog det bästa som hade kunat hända!
Jag hittade mig själv igen.
Det har tagit sin lilla tid att minnas vem jag varit o vem jag faktiskt vill vara.
Men nu vet jag...
Jag vill vara Jenny med leendet på läpparna, jag vill vara Jenny som tror gott om alla så jag är på gränsen till naiv, jag vill vara Jenny som tar en dag i taget o lever den dagen fullt ut.
Jag vill vara mig igen.
O det tänker jag bli :)
Kram till er alla.
Kommentarer
Postat av: Helene
Låter härligt vännen <3
Trackback
